Okej, nu är vi inne i den andra veckan och det är äntligen min tur att blogga, ska jag vara helt ärlig så har jag inget större val. Bloggar jag inte nu så får jag nog en snyting, har skjutit på det alltför länge, antagligen för att jag suger på det. I alla fall – här kommer det…
De senaste fem dagarna har vi hjälpt till på Eden Animal Rescue Center, fortsatt vårt arbete med räven, fungerat som försökskaniner på hästavdelningen och fått en liten inblick i hur ”gundogs”, som dom heter, tränas fr.o.m. 8 veckors ålder.
Eden Animal Rescue Center är ett djurhem för hemlösa hundar, katter och kaniner. Eftersom min inriktning är hund så har jag spenderat mest tid inne på hundavdelningen. Centret har cirka 16 hundar för närvarande, varav två anlänt och två hittat ett nytt hem under tiden vi varit där. Uppgifterna består mestadels av att rasta hundarna, i koppel och ute i hund hagen, mata dom och städa rent burar. Självklart har vi alla redan fått varsin favorit, Mimmi har blivit förtjust i en whippetblandning kallad Tia (som kronan), Alexandra är kär i en liknande ras med namnet Snatch och jag är dödsförälskad i staffen Bella.
I tisdags eftermiddag fick vi se hur jakthundar tränas, en av många metoder såklart. Vi var väldigt tacksamma att de tog sig tid till att visa oss hur dom gör. De visade oss två olika raser som de använder sig av i jakten – labrador retriever och springer spaniel. Labradorer används mestadels till ”picking up”, alltså att hämta fågeln och springer spaniel för ”beating”, alltså att driva och stöta upp fågeln. Det var väldigt intressant att få se olika raser och åldrar. Själv hade man kanske lärt ut på ett annat sätt, men så är det ju alltid i hundvärlden. Alla har sitt sätt och sina åsikter, det betyder inte att det endast finns ett rätt sätt, bara många olika metoder.
Några elever på hästavdelningen hade som uppgift att lära ut hur man rider, vilket ingick i deras kurs. Ungefär motsvarande om jag skulle hålla i en hundkurs. Vi fick då prova på longering, vilket innebär att man dirigerar hästen runt i en cirkel med hjälp av en lina. En elev stod i mitten med linan och en piska. Vi red runt i en cirkel och tillsammans med eleven justerade vi farten. Killen som lärde ut till mig råkade vifta lite för mycket med piskan så min piskrädda häst for upp i luften. Förskräckt över att han nästan fått mig avslängd avstod han från travningen resten av lektionen. Själv fick jag värdens leende på läpparna, fart är min stora glädje och skuttet gjorde bara saken ännu roligare! 🙂 Försökte prata med honom och förklara att det inte var hans fel och att det är sånt som händer, nu hoppas jag bara på att jag inte förstört stackarn!
Det var allt för mig denna gång, nästa inlägg blir nog lite roligare att läsa…..irritationer börjar nämligen stiga upp hehe….
Tack och hej med lite leverpastej!
<3<3<3